Stiftelsen Alvins fond för fågelskydd
Stiftelsen Alvins fond delar ut pengar till projekt som bidrar till svenskt naturskydd, främst fågelskydd.

Vilka kan få bidrag?

Privatpersoner, föreningar och organisationer kan söka medel från Alvins fond.

Vad kan jag söka för?

Projekt som bidrar till Sveriges naturskydd, främst fågelskydd. Det kan vara artprojekt, men också bredare projekt om till exempel biotopvård och restaurering.

Ansökningsperiod

Ansökningsperioden för 2026 års bidrag öppnar den 20 augusti 2025. Sista dagen då ansökan ska ha inkommit till oss är den 30 november 2025. Sena ansökningar behandlas inte.

Så här ansöker du

Perioden för ansökningar är öppen mellan den 20/8-30/11.


För att lättare kunna hantera inkomna ansökningar och sträva mot snabbare besked till de sökande, så övergår vi från pdf-dokument till systemet SBS Manager. 
Klicka på knappen för ansökan, skapa ett sökandekonto och påbörja därefter din ansökan. Fyll i fälten noga, och kontakta oss om du har frågor.

 

Efter ansökningsperioden är stängd, går alla ansökningar vidare till beredningsgruppen för bedömning.  

Alvins fond har fått en ny förvaltare

Från och med hösten 2025 har ansvaret för Stiftelsen Gustav Adolf och Anna Maria Alvins fond för fågelskydd övergått från Naturvårdsverket till BirdLife Sverige. Ansökningar som redan skickats till Naturvårdsverket inför 2026 års bidrag har överförts till BirdLife Sverige. Du som redan har ansökt behöver inte göra någonting med anledning av förändringen.

För frågor om ansökan eller fondens hantering är du välkommen att kontakta info@alvinsfond.se

Fågelskydd kan ha en bred betydelse, men projekt kopplade till en mer allmän naturvårdsnytta som inte har fokus på fåglar kan också få stöd. Projekt inom de nedan angivna områdena är prioriterade: 

  • Insatser för restaurering av viktiga naturmiljöer. 
  • Insatser för arter med tydlig hotbild eller mer allmänna arter med starkt nedåtgående trend. 
  • Inventering av arter i miljöer där kunskaperna är begränsade. 
  • Faunaväkteri – kan till exempel gälla fåglar, dagfjärilar, vilda bin, däggdjur. 
  • Generell kunskapsuppbyggnad av arter och naturtyper med bristfällig information. 
  • Projekt som skapar regionalt eller lokalt engagemang och samarbete, speciellt när det gäller barn och ungdomar, kvinnor och nyanlända.

Exempel på insatser som kan få stöd 

Miljöer 

Beredningsgruppen ser gärna nedanstående insatser i dessa miljöer: 

  • Röjningar av fågelskär. 
  • Återställning av hagmarker och strandängar. 
  • Gynna blomrika marker. 
  • Restaurering av lövskog. 
  • Skapa och restaurera våtmarker och anlägga fisktomma småvatten. 
  • Restaurering av sandmarker 

Arter 

Beredningsgruppen ser gärna insatser för till exempel dessa arter: 

  • Blå kärrhök, myrsnäppa, skogsgås och videsparv – inventering och kunskapsuppbyggnad. 
  • Storspov – restaurering av livsmiljöer, sen slåtter. 
  • Småtärna och kentsk tärna – inventering, röjning av sly på småöar. 
  • Svarthakedopping – restaurering av fisktomma småvatten. 
  • Rödlistade arter. 

Vilka kan få bidrag?

Praxis är att bidrag främst beviljas privatpersoner, lokala/regionala/ nationella föreningar och organisationer. Det är vedertaget att ansökningar från myndigheter samt projekt som rör universitetsanknuten forskning är lågt prioriterade. Detta då beredningsgruppen för Alvins fond bedömer att dessa projekt bör erhålla bidrag från andra kanaler.

Bedömningsgruppen arbetar efter några grundprinciper: 

  • Projektet ska ha en tydlig naturvårdsnytta.
  • Stor vikt läggs vid att väl dokumenterade metoder används i projektet. 
  • Effekten ska tydligt framgå. 

Vidare är det angeläget att du som beviljats medel sprider information om ditt projekt och de resultat som nås. Detta så att relevant data kommer till exempel myndigheter eller andra intressenter till nytta och genererar intresse och engagemang för naturvård hos allmänheten. 

Exempel på inventering av arter i miljöer där kunskaperna är begränsade

Inventering av fågelarter i fjällmiljöer och myrmiljöer i Norrlands inland (där detta sker med standardiserade metoder och kompletterar befintliga så kallade standardrutter). Exempel på arter där kunskapsbehov finns: bergand, salskrake, stjärtand, myrspov, berglärka, rödstrupig piplärka.

 

Inventering av övervintringsområden för dykänder i Östersjön. Exempel på arter: svärta, sjöorre, alfågel och bergand.

 

Inventering av fågelarter knutna till skogs- och jordbrukslandskapen.

Beslut om bidrag

En beredningsgrupp bedömer ansökningarna och fördelningen av bidragen. Beredningsgruppen består av två representanter från vardera Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen och Sveriges Ornitologiska Förening – BirdLife Sverige. Beredningsgruppen fattar beslut om bidrag.

 

Beslut om bidrag beräknas meddelas via e-post senast i april 2026.

 

Stiftelsen Alvins fond ska enligt stadgarna § 8 tillse att beslut om fondens användning fattas av en beredningsgrupp. I beredningsgruppen ska det ingå representanter från BirdLife Sverige och Naturskyddsföreningen samt därutöver minst en representant från oberoende part. Parterna har en röst vardera. Beredningsgruppen är beslutsför i fråga om ansökningarna. Om en ansökan görs från någon av organisationerna som är representerade i beredningsgruppen ska dessa representanter ej delta i ett sådant beslut. Denna objektivitetsprincip innebär att vi aktivt arbetar med bland annat frågor om jäv och intressekonflikter.

Redovisning av bidrag för 2025

Har du fått bidrag för 2025? Då ska du redovisa användningen av bidraget och resultat som uppnåtts till Naturvårdsverket. Använd blanketten här:

Blankett: Redovisning av bidrag för 2025 (docx)

 

Hur bidraget har använts och vilket resultat projektet har gett ska redovisas senast 31 januari 2026 till Naturvårdsverket. Kom ihåg att redovisningen ska styrkas med till exempel kvitton och kontoutdrag eller liknande, så spara dessa under året.

Redovisning av bidrag

sv_SESwedish